<![CDATA[
<body>
<p>
www.satellite.se - Fakta om satellitkommunikation.
</p>
<p>
satellit satellite bredband sirius breband breddband satellit, bredband, breddband, bredbans, satelit, sattelit, satellite, satelite, digital, TV
information om satelliter och kommunikation. Bredband via satellit är bra på glesbygd etc.
</p>
<p>
En satellit är en naturlig eller konstgjord kropp i en
bana runt en planet. Månen är därför ett exempel på
en naturlig satellit. Den första konstgjorda satelliten var
Sputnik1 som sändes upp av dåvarande Sovjetunionen
1957. Under de kommande dryga 30 åren, fram till
1988, sändes det upp ungefär 120 satelliter årligen.
Huvuddelen av dessa satelliter hade militära användningsområden.
När järnridån föll 1989 minskade antalet satelliter för militära ändamål.
Istället har syftet med satelliter allt mer kommit att handla om
kommunikation och kartläggning av exempelvis naturresurser.
</p>
<p>
OS i Tokyo, Japan, 1964 var första gången som en
satellit användes för att överföra TV-bilder. Satelliten
var amerikansk och hette Syncom 3. Den första renodlade
kommunikationssatelliten hette Early Bird och
sköts upp 1965. Till en början användes kommunikationssatelliter
till att föra över TV-bilder, och även telefoni,
mellan kontinenter. Dagens satelliter för TV-sändningar
skickar signalen direkt till hemmen, via kabeloperatörer
eller markbaserade sändarstationer för
vidare distribution.
</p>
</td>
<td class="mellanrum">
</td>
<td class="bildspalttop">
<img src="bilder/noskonlow.jpg" alt="Sirius2 noskon" id="noskon" />
<p class="bildtext">Kommunikationssatelliten SIRIUS 2 monteras i noskonen på en Ariane-raket.</p>
</td>
</tr>
</table>
<h2>Svensk satellithistoria</h2>
<p>
Den första svenska satelliten, Viking, var en ren forskningssatellit.
Viking konstruerades och byggdes av
Saab Ericsson Space och amerikanska Boeing.
Svenska rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) ledde hela
projektet. Satelliten sändes upp från Kourou i Franska
Guyana i februari 1986. Den första svenska kommunikationssatelliten
var Tele-X. Tele-X sköts upp i april
1989 och var frukten av ett nordiskt industripolitiskt
projekt för nya TV- och datatjänster via satellit.
Satelliten beställdes av Nordic Satellite AB (NSAB) och
togs fram i samarbete mellan Saab Ericsson Space och
franska Aerospatiale.
</p>
<p>
Året efter uppskjutningen börjar
TV4 sända via Tele-X-satelliten. Kommersiella TV-kanaler
har varit, och är fortfarande, en av de viktigare
drivkrafterna för utvecklingen av kommunikationssatelliter.
1992 var det dags för ytterligare en svensk forskningssatellit,
Freja. Rymdbolaget konstruerade och FFV
Aerotech byggde. 1997 skjuts kommunikationssatelliten
SIRIUS 2 upp från Franska Guyana och bara ett år
senare är det dags för uppskjutningen av SIRIUS 3. Det
är NSAB (numera SES SIRIUS AB) som äger och driver de två SIRIUS satelliterna.
Tillsammans täcker satelliterna Europa och en stor del
av Ryssland och Nordafrika.
Idag, 40 år efter det att Sputnik 1 sköts upp, är satellitkommunikation
en väletablerad, effektiv och pålitlig
distributionsform.
</p>
<h4>Satellit</h4>
<p>
Bredband via satellit är många gånger den enda
distributionsformen för dem som bor eller arbetar utanför
tätorterna. Det finns två olika typer av tjänster,
envägs (hybrid) respektive tvåvägs. Störst på envägstjänster
är Swepet Satellit AB medan Tiscali är störst på
tvåvägstjänster. Det som skiljer de båda tjänsterna åt
är den tekniska lösningen. Swepets tjänst bygger på
SES SIRIUS tekniska lösning som innebär att uttrafiken går
via telefonmodem. Tiscali erbjuder även en tjänst där
både in- och uttrafiken går via satellit.
</p>
<h4>Elnätet (plc)</h4>
<p>
Bredband via elnätet är en tjänst som bland
annat Sydkraft erbjuder. Tekniken påminner om ADSL
över telenätet eftersom elnätet inte heller är avsett för
Internettrafik. Modemet ansluts till ett vanligt eluttag
och el-stationen är sammanlänkad med Internet.
Tjänsterna är i dagsläget bara tillgängliga för hushåll i
södra Sverige.
</p>
<h4> Lokala datanätverk (LAN)</h4>
<p>
LAN byggs med hjälp av
samma teknik som den Bredbandsbolaget och
Bostream använder för uppkopplingar på upp till både
10 Mbit/s och 26 Mbit/s. Eftersom det handlar om
nätverkskablage blir överföringshastigheten inom fastigheten
mycket hög. Utanför fastigheten begränsas
hastigheten av kapaciteten i nätet.
</p>
<h4>Radio</h4>
<p>
Bredbandsuppkoppling via radio ger höga
överföringshastigheter mellan två punkter. Räckvidden
är sju kilometer och kräver master. Tekniken används
ofta där det är svårt och dyrt att dra en fast förbindelse,
exempelvis i fjällvärlden eller mellan öar.
</p>
<p>
ADSL använder sig av det vanliga telenätet som från
början inte var byggt för Internettrafik, men som modifierats
för att fungera även för detta ändamål. ADSL är
en assymetrisk tjänst vilket betyder att trafiken till
datorn är snabbare än från datorn. ADSL ger vanligtvis
en hastighet på 512 kbit/s till datorn och upp till
128 kbit/s ut mot Internet. Det som krävs är ett särskilt
ADSL-modem som tar emot signalen och skickar signalen
istället för ett vanligt telefonmodem. Telia och Telenordia
är de största leverantörerna av ADSL.
</p>
<h4>Kabel-TV-nätet</h4>
<p>
Internetuppkoppling via kabel-TV-nätet sker
enligt samma princip som ADSL. Istället för ett ADSLmodem
använder man sig av ett kabelmodem för att
skicka och ta emot signalen. Vid halvårs-skiftet 2003 är
com hem den största leverantören av Internetuppkoppling
via kabel-TV.
</p>
</body>
]]>